Kustskeppar´n - och annat "tjafs"...
Att ge sig ut på långsegling utan att ha ett riktigt "körkort" på båten finns ju liksom inte. Jag kom på det i somras när vi tog ett varv runt Åland. Tanken slog mig plötsligt mitt ute på Ålands hav i ganska krabb sjö att "Om Janne trillar i nu kan jag förmodligen varken reva seglen, få igång motorn, vända båten eller ännu mindre fiska upp honom..." Det kändes galet oansvarigt att bara segla med och inte ta något eget ansvar under resan (förutom huvudansvaret för matlagning, vill säga) och förlita sig på att kaptenen ombord fixar allt som har med själva seglingen att göra. Ansvarstanken fick gro ett tag, liksom Jannes tankar på en långseglats. I januari hade vi bestämt oss. Han började då att åka till Stockholm en kväll i veckan (ibland två) under 15 veckor, för att gå kurs hos oceanseglarna. Jag anmälde mig först till Båtförarbeviskursen direkt följd av Kustskepparen, här hemma i stan. Janne pendlade mellan "svalt intresserad" och "tindrande